Min stil

Min stil i begynnelsen (som blondin!) - och nu.

Glamour.se utmanar bloggare att svara på frågor om sin stil... Jag hakar på!

Hur skulle du beskriva din stil?
Just nu känner jag att jag är i en personlig stilsvacka... Men när jag är i mitt esse kan jag väl beskriva den som en bra blandning av gammalt och nytt, färgglatt, flickigt med lite tuffare inslag och med hjärtat i streetmodet. Har alltid varit en sneakers-tjej, även om klackarna fått ta över mer och mer.


Har du någon stilikon?
Min första stilikon var Rachel Bilson, det kan ni läsa mer om här. Annars sneglar jag gärna på Miroslava Duma och Gala González.


Vad influeras din stil av?
Bloggar och shoppingbilagor har tagit över mer än vad man kanske vill erkänna. Förr influerades jag främst av vänner och människor i min omgivning, samt musik och modemagasin. Kanske ändå allra mest av min mammas och farmors garderober som jag lekt och fyndat i sedan jag var liten. Varje gång jag öppnade farmors garderob hittade jag något nytt. En väska, en sjal, ett par skinnstövlar, ett skärp. Mammas smyckeslådor med välbevarade bijouterier har lyft många ensembler och gjort mig väldigt glad för accessoarer i allmänhet.


Vilket plagg är typiskt för just din stil?
Mönstrade tunikor och klänningar har varit en central del av min garderob. Långa halsband och korta kjolar likaså. Just nu är det mycket jeans och t-shirts, men som sagt - jag försöker komma ifrån det.


Var handlar du oftast kläder?
H&M är nog i topp. De är ju så bra! Weekday har kommit tätt efter på sistone. Annars älskar jag att köpa second hand, så det gör jag allra helst.


När “uppfann” du din stil?
Det var byggdes väl upp successivt genom de ovan nämnda garderobsräderna. Ju fler attiraljer som magiskt förflyttades från mammas eller farmors garderob till min egen, desto tydligare blev min egen stilblandning. Det var nog egentligen först i mitten på gymnasiet någon gång då jag vågade mig på att köra mitt eget race fullt ut.


Hur gick det till?
Jag började intressera mig för kläder och mode på allvar i slutet på högstadiet och början på gymnasiet. Jag började plöja modemagasin och kändisar som min första stilikon Rachel Bilson samt hennes motspelerska Mischa Barton i The O.C plötsligt fick en att längta efter Chanel och Marc Jacobs på riktigt. Tidigare hade man förstås anat tjusningen med designerväskor och skor genom Sex & the City, men det var med de jämnåriga rika och fabulösa Newport Beach-karaktärerna som mode och kläder blev ungt, nytt och framför allt tillgängligt. Jag upptäckte att jag kunde skaffa en Marissa- eller Summer-outfit rakt av från H&M, vilket öppnade dörrarna till en helt ny värld för min egen stil.


Vad har du för stilhistoria?
Jag var tjejen som drog på mig kilt, blus och lackskor i lågstadiet för att jag ville vara fin. Så när jag kom till skolan möttes jag av elaka kommentarer från äldre tjejer som undrade om jag skulle på kalas eller varför jag var så finklädd? Hade någon folkdräktsaktig klänning på mig på skolfotot i både ettan och tvåan. Jättefin!

Annars följde jag väl fjortis-trenderna sådär lagom. "Rätt" svarta polotröja i obskyrt material, jazzbyxor och en säsong var det bara lila i alla nyanser från JC som gällde. Men aldrig några Buffalo-skor (tack, mamma!) Istället var det Nikeskor och stretchjeans som gällde. I högstadiet försökte mixa till min egen stil lite mer, men även då minns jag att jag fick kommentarer, som den om gammelmosters fantastiska vintage-kjol till exempel: "Ursäkta, inte för att vara taskig, men varför har du den där på dig?"


Nämn en svensk person som du tycker har en snygg stil:
Tycker om människor som har en utpräglad egen stil, även om den inte alltid liknar min egen, såsom Filippa Berg och Niotillfem-Sandra. Även Elin Kling är konsekvent och vet vad hon tycker om, vilket brukar slå högt bland unga tjejer, på så sätt är hon verkligen en trendsättare. Dock kan att läsa Lisa Corneliussons ord om en gammal favorittröja eller ett par ingångna skor ofta inspirera mig mer än en veckas samlade outfits från hela Kling-klanen…